Friluftsliv i RHF är friluftsliv för alla – för jämlik hälsa.

Riksförbundet Hälsofrämjandets friluftsverksamhet.

skog_sjoRHF är huvudansvarig för arbetet med projektet ”Frisk i naturen” inom hälsorö-relsen. I denna broschyr finns  ”Gröna”, viktiga hälsoargument helt baserade på fakta. Där får man  goda råd, om vad naturen kan bidra med i folkhälsoarbetet, en kostnadsfri biverkningsfri, ständigt tillgänglig resurs ”utanför husknuten”. Att fysisk aktivitet är vikigt för att vi skall må bra är de flesta överens om, både i be-handlande och förebyggande syfte, inom sjukvården. Naturen har en återupp-byggande och lugnande effekt, och särskilt viktig för den mentala hälsan. Forsk-ningen har gett en fördjupad bild av hur människan påverkas av att vara i natu-ren. Naturen kan hjälpa till vid bland annat stresshantering, smärtlindring, depres-sioner, och mental återhämtning enligt mycket forskning under senare år.

Välj Hälsorörelsens livsstil –välj ett Friskare liv!

 

 

”Släpp gräsmattor, buskar och träd fria i staden”

parkbildAlltfler har flyttat in till storstäderna och fjärmat sig från det naturliga friluftslivet och anpassat sig till ett stadsliv där människorna är många, många fler än träden, och marken består av asfalt och betong. Träden har det inte lätt i en sådan miljö. I städernas centrala delar har träden ofta en genomsnittsålder på tio år. Det är en kort tid för en växt som kan leva i hundratals år. Många önskar sig en grönare stadsmiljö. med mer gräsmattor, buskar och träd. d.v.s. att gränsen mellan natur och stadsstrukturen inte bör vara så skarp som idag. Nu förtätar man ytterligare och fler träd och grönytor försvinner i en allt snabbare takt. Detta är negativt för boendemiljön för alla, inte minst barnens hälsa. De förlorar grönskan utanför bostaden. Stress och utbrändhet ökar och den stilla-sittande livsstilen ger hjärtkärlsjukdomar, diabetes m.m.

Berzelii park i Stockholms city                                

RHF anser att grönytor, med rikligt med träd och buskar i de boendes närområde ger möjlighet för alla till friluftsliv och fysisk aktivitet, som i sin tur ger god folkhälsa.  Man måste slå vakt om och utveckla ”gröna ”lungor” inom storstäderna och kring större orter. Den tätortsnära naturen och bebyggelsens grönområden är av största vikt för vardagsfriluftslivet. Samhällsplaneringen och den kommunala översiktsplaneringen har avgörande betydelse för att skydda naturen i kommunerna. Fler boende kräver mer grönytor– inte mindre! RHF uppvaktar politiker, sänder material och till storstädernas och turistorternas politiker m.fl. och kräver ”rädda de bostadsnära grönytorna” och ”de värdefulla fritidsmarkerna runt turistorterna”, och påpekar att grönytor och vegetation uppfyller många viktiga uppgifter som t.ex. luftrening, klimatutjämning, vattenrening och bullerdämpning förutom möjligheten till en allsidig närrekreation. Detta är avgörande  för både hälsan och klimatet i framtiden.

Skogen, skall vara tillgänglig för alla.

skogenRHF anser att skogen är en ovärderlig del av naturen både för männi-skors hälsa och som ett livsmedels- komplement, nu och än mer i fram-tiden. RHF har i skrivelser och i artiklar aktualiserat skogens roll i folkhälsoarbetet både nu och i framtiden bl.a. med följande frågeställ-ningar:

Hur förvaltas skogen vi ärvt??Vilka friluftsmarker blir kvar till barn och barnbarn? Skogen ligger många varmt om hjärtat. De är  födda ”i ett torp skogen”, lekt i skogen (på berghällar och i träd), vandrat i skogen, kopplat av i skogen, sprungit orientering i skogen osv. Men vad händer med våra barr- och lövskogar, våra hag- och våtmarker, våra vattendrag, våra kuster och fjäll?? Den ”gamla” barrskogen är viktig för många av oss, den inger trygghet och vi mår bra av den, den ger bär och svamp. En dag breder ofta ett kalhygge ut sig eller en granåker ersätter gammelskogen där vi plockat bär och svamp. Attackerna mot, skogen fortsätter, i form nya stora  kalhyggen, försurning, skogsgödsling, hyggesplöjning, myrdikning,  inplantering av främmande trädslag och inte minst olika hot mot de fjällnära urskogsområdena m.m. RHF vill att mer skog skall fredas nu och för framtida friluftsliv, till fromma för hälsa och livskvalitet och som naturens skafferi. RHF fortsatsätter att kräva: stopp för stora kalhyggen, större hänsyn till den biologiska mångfalden, utrotning av dvärgbandmasken och stopp för Mårdhundens och Tvättbjörnens inflyttning till Sverige. RHF vill värna; ett ekologiskt skogsbruk utan gifter och bevarande av slåtter- och hagmarker för att ge möjlighet, till ett hälsosamt, omväxlande friluftsliv och att kunna plocka skogens ätliga växter, bär svamp m.m.

Allemansrätten

Broschyr_allamansrattMan använder allemansrätten när man går en promenad i skogen, på ängen eller längs en bäck, paddlar kajak eller sitter på en sten i skogen och tänker o.s.v. Allemansrätten i Sverige ger en unik möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare och andra besökare. Alltså inte störa – inte förstöra. ”Må bra med Allemansrätten” har utgjort ett mycket viktiga instrument för att nå ut med viktiga friluftskunskaper till stora grupper elever om friluftsliv och allemansrätten och att sprida friluftsbudskapet, till stora grupper bland allmänheten under åren. RHF har stärkt många barns, ungdomars, nya svenskars, äldres och funktionshindrades friluftsintresse. De har fått delaktighet i olika friluftsaktiviteter. Det har inneburit att många lärare kunnat följa läroplanen inom detta område och 10 000-tals elever fått kunskap om allemansrätten, Även i det lokala arbetet har denna verksamhet varit populär.

Naturvårdsverket har stött projektet med extra material. Materialet ”Allemansrätten” har varit mycket populärt i skolor och ute bland allmänheten. Det samlade materialet har gjort stor succé även under 2014, var det än använts i skolorna runt om i landet. Det har varit ett mycket värdefullt stöd till elever och lärare både utomhus och på lektioner för att fullfölja kravet om att eleverna ska lära sig om allemansrättens (enl. krav i läroplanen) möjligheter och skyldigheter i skolan. Under 2015 har RHF slagit rekord när det gäller antalet elever som haft förmånen att ta del av ”Må bra med allemansrätten”, nämligen över 22 000 elever runt om i Sverige

En bland många positiva lärarkommentarer: Jag letade efter detta material för jag vill beställa en klassuppsättning, tack. Bra för åk 7, men jag skulle vilja ha fler så att alla 7:e klasser skulle kunna få var sitt ex.

Ört och trädandning i skolorna

Pojke_blabarRHF har upplevt ett ökat intresse för ”Ört och trädvandringar” både i skolorna och bland de nya svenskarna, och allmänheten bl.a. i lokalföreningarna/ grupper  . ”Friluftsliv – med naturens skafferi” i skorna är mycket populärt, bl.a. i Stockholmsområdet. RHf.s  naturexpert” har även under 2014 varit – ledare för klassen eller gruppen – och fått  med skolklassen eller gruppen ute i grönområdet och lär ut växternas namn och vilka som går att äta, samt ger kunskap om allemansrätten. Denne informerar vidare om örter, bär och svamp samt om vilda växter som t.ex. maskros (som sallad), nässla (till soppa) o.s.v. Tyvärr finns inte tillräcklig kunskap om bär, örter eller svamp bland stora grupper i befolkningen eller än mindre om möjligheten att kunna plocka dem. Den yngre generationen och de nya svenskarna har troligen aldrig prövat på att utnyttja naturens skafferi. Alla bör lära sig plocka bär, örter och svamp m.m. att använda ”Naturens skafferi”. Det är billig ”klimatsmart” mat och ger friluftsupplevelser. I dessa projekt lägger RHF in en bred information om allemansrätten och friluftslivets möjligheter och skyldigheter. Forskarna har i ”Frisk i naturen” (lärarhandledning) visat naturens  positiva  påverkan på hälsan, så detta projekt som RHF driver i skolorna ger förhoppningsvis bättre hälsa hos barnen och kan förbättra inlärningsförmågan, bidra till  färre konflikter bland barnen, förbättra motoriken och kan ge färre sjukdagar för eleverna. Efterfrågan från skolorna har varit mycket stort, men stödet från Sv. Friluftsliv minimalt, både när det gäller ”Allemansrätten” och när det gäller ”Friluftsliv – med naturens skafferi” .under senare år.

Medlemmar och allmänheten har på lokala planet samt på Masesgården  deltagit i olika typer av Friluftsaktiviteter tack vare RHF.s lokalbidrag, både i form av ”Friluftsliv med naturens skafferi”,  örtinformation  och svamp och bär promenader .

Naturen – en källa till mental  och fysisk hälsa

Vid behandling av människor med stressrelaterad psykisk ohälsa bör natur- och trädgårdsmiljöer utnyttjas mer än idag. Den slutsatsen drar Eva Sahlin vid Statens lantbruksuniversitet (SLU) i en aktuell avhandling om naturunderstödd (”grön”) rehabilitering. Det stödjer Riksförbundet Hälsofrämjandets  (RHF) underrubrik på presentationsbroschyren:” För ett hälsosammare Sverige  – ett friskare liv” nämligen: Naturen – en källa till mental och fysisk hälsa

För människor med utmattningssyndrom eller stressrelaterad psykisk ohälsa har det sedan början av 2000-talet blivit allt vanligare med naturunderstödd rehabilitering. Man varvar då mer traditionella behandlingsformer som sjukgymnastik, arbetsterapi och terapeutiska samtal med aktiviteter och vistelse i natur och trädgård.  Att utnyttja trädgårdsaktiviteter och naturmiljöer i kurser och rehabili-tering tycks ha positiva effekter på människor med stressrelaterade psykisk ohälsa menar Eva Sahlin.


1a sida Hälsosammare SverigeGröna rehab –
erbjuder naturunderstödd rehabilitering för personer som är sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa. Man håller även stresshanteringskurser för personer i riskzonen.

Förbättringar –  Hon har följt deltagarna under totalt 1,5 år genom frågeformulär om bland annat den psykiska hälsan och välbe-finnande. Eva Sahlin kunde se att den naturunderstödda rehabiliteringen ledde till förbättringar i flera avseende till exempel när det gäller symtom på utbrändhet, depression, ångest och välbefinnande. Samtidigt minskade sjukskrivningen och vårdkonsumtionen.

Arbetsförmågan ökade – Den naturunderstödda kursen i stresshantering ledde i sin tur till förbättringar när det gäller symtom på utbrändhet. Många av deltagarna tyckte att arbetsförmågan ökade och att man upplevde färre stressrelaterade problem.

Avspänningsövningar – I båda verksamheterna ingick avspänningsövningar både inomhus och utomhus, och de som genomfördes utomhus fick överlägset bäst betyg av flertalet av dem som intervjuades.  Guidade naturvandringar gav deltagarna inspirerande kunskap om naturen och öppnade upp för existentiella reflektioner som var av betydelse i läkeprocessen. Naturvandringarna bidrog också till att deltagarna oftare sökte sig ut i naturen efter kursen och hade större glädje av sin egen trädgård.

Mer naturunderstödd rehabilitering – Eva Sahlins rekommendation är att det bör satsas mer på naturunderstödd rehabilitering än i dag, men inte som isolerade kortlivade projekt, utan snarare som ett permanent alternativ till andra modeller för rehabili-tering och förebyggande vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Doktorsarbetet har genomförts i ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Institutet för stressmedicin i Västra Götalandsregionen.

RHF verkar på olika sätt för att grön rehabilitering används  både som  förebyggande och som rehabilitering inom hälso- och sjukvården.  Där bör natur- och trädgårdsmiljöer utnyttjas mer än idag inom folkhälsoarbetet i Sverige. I”Program för en hälsodag” passar detta in. RHF.s  arbete  grundar sig ju på följande teman ”Frisk i naturen” och ”Friluftsliv, med naturens skafferi och mer grönt på tallriken” och ”Samverkan mellan konventionell och komplementär medicin”.

RHF  ser  detta  som ett viktigt  steg  på vägen till  att komplementär medicinen skall kunna samverka med skolmedicinen  inom ramen för folkhälsoarbetet i Sverige f.o.m. 2016 och framåt och vara en viktig del i arbetet med ”jämlik hälsa” i enlighet med Folkhälsoministerns initiativ att starta upp och utveckla  folkhälsoarbetet i Sverige –  med målsättningen  att uppnå jämlik hälsa inom ett antal år.

RHF som har arbetat med friluftsliv i sitt folkhälsoarbete sedan 1940 talet, och känt stort ansvar att förbättra  folkhälsan i Sverige har  därför engagerat sig som ambassadör i Sverige för ”Frisk i naturen” i skolor och mot myndigheter och politiker på olika sätt. Mot den bakgrunden ser RHF mycket positivt på SLU.s  studier och dels på det projekt som startat i Täby 2014 – ”Naturens läkande kraft på recept” där man får utskrivet ”Natur på recept” av läkare på ”Täby Centrum Doktorn” i samråd med ”Täbyhälsan” (läs mer i Vegetar nr. 4 -2014).

Kurt Svedros

FacebookTwitterGoogle+LinkedInEmailDela