Har du någon generell fråga kring hälsa?
Det kan vara gällande kost och näringsämnen, eller hur aktivitet och vila påverkar din hälsa. Skicka ett mail till pjf@halsoframjandet.se så kan vi eventuellt besvara den här.

Är mjölk bra eller dåligt

Om något är bra att äta eller dricka kan i många fall inte besvarar med ett kategoriskt ja eller nej. Det beror helt enkelt på hur mycket man får i sig och en rad andra faktorer.

Ur dagens miljöperspektiv är inte den stora konsumtionen av mjölk vi har i världen så bra då den bidrar till utsläpp av växthusgaser. Detta dels via kossorna i sig, och den metan som bidas i deras magar, men också all transport av mjölken från bonden (eller produktionsenheten) till mejeriet och därifrån till butikerna.

Men när det gäller näringsvärdet av mjölk så är det mycket bra och mjölk är nyttigt, och då främst för växande barn. Mjölk innehåller bra protein, kolhydrater, fett, vitaminer och mineraler. Den naturliga opastöriserade mjölken, som fanns förr, anses av en del som ännu bättre. Med i det samhälle vi har idag måste dock mjölken pastöriseras så att inte skadliga bakterier sprids.

Vuxna behöver egentligen inte dricka mjölk då de enklare kan få i sig de näringsämnen de behöver från andra källor. En del har också problem med mjölksockret, laktosen, då produktionen av enzymet laktas ofta minskar hos en del när man blir vuxen. Det är dock en dosfråga och lite mjölk tål de flesta då det inte är frågan om någon allergisk reaktion. Men allergi för laktos finns inte. Däremot finns de personer som inte tål för mycket galaktos, en av de två sockerarter laktor består av. Den andra är glukos. Sjukdomen kallas galaktosemi. Lär mer här.

Vuxna mår oftast bra av syrade mjölkprodukter såsom olika typer av fil och yoghurt. Dels innehåller de mjölksyrebakterier som är viktiga för tarmhälsan och så har de lägre nivå av mjölksocker då bakterierna utnyttjar sockret för att producera just mjölksyra.

För den som inte tål vanlig komjölk eller av andra anledningar inte vill dricka den finns det idag många andra alternativ. Näringsmässigt är sojamjölken den bästa och därefter havremjölk. Dessa är också berikade med D-vitamin och B12, så de är extra bra för veganer och vegetarianer. Deras miljöpåverkan är också mindre än för komjölken.

Bör man äta kosttillskott

En person som äter en fullvärdig laktovegetarisk kost med fokus på råkost behöver normalt inte äta kosttillskott. Den innehåller rikligt av det man behöver för sina cellefunktioner och skapar en tarmflora (mikrobiota) som gör att näringsämnena också tas upp lättare och skyddar mot att oönskade ämnen läcket in i kroppen.

Men personer som äter mycket industriproducerad färdiglagad mat och begränsad mängd frukt och grönt kan lätt få brister av flera olika vitaminer och mineraler. De vanligaste bristerna vi har är C-vitamin, D-vitamin, magnesium, zink och selen, men en ensidig kost kan ge upphov till brister av andra ämnen också. Vad är svårt att säga, det beror på hur kosten ser ut.

Med en vegansk kost kan man också få brist på vitamin B12. Det och D-vitamin finns dock som extra tillsats i både soja- och havremjölk.

När det gäller D-vitamin så finns relativt höga nivåer i vissa fiskar som abborre, gös och vildfångad lax. Men att vistas utomhus under årets sommarmånader är förmodligen den viktigaste källa för att få sitt årliga behov av D-vitamin tillgodosett. Detta via solens strålar som gör att vi själva kan producera vitaminet och lagra det i kroppen för kommande behov.

Läs mer om D-vitamin här.

Läs mer om C-vitamin och antioxidanter här.

Vegansk kost och graviditet

I princip är det inget problem med att äta en vegansk kost och föda fram ett frisk barn. Det gäller dock att veta vad man ska äta då man behöver lite extra av vissa näringsämnen som bland annat järn, kalcium och folsyra. Det finns dock gott om dessa ämnen i det ”gröna bladet”.

Extra protein kan man få via baljväxter och spannmål (fullkorn), och övrig viktig näring från ett stort urval av grönsaker och frukt. För gravida är kruska* ett mycket bra alternativ till frukost eller som lunchmål.

Det som man kan riskera att få för lite av är också vitamin B12 och vitamin D om man inte dricker soja-eller havremjölk eller är för mycket inomhus på sommaren. Eventuellt kan det också vara problem med att få i sig tillräckligt med omega-3-fettsyrorna DHA och EPA då de bara finns i kost från djurriket. Men vegetarisk kost innehåller omega-3-fettsyran ALA som hos många kan omvandlas till DHA och EPA.

Det finns dock en vetenskaplig debatt om alla kan bilda DHA och EPA från ALA. Så om man vill vara på den säkra sidan kan man ta tillskott av DHA och EPA producerade via alger. Det säljs idag av det sveska företaget Simris alg.

*Orginalreceptet på kruska i modern tappning för en person. 1. Blötlägg ett mått russin i fyra delar vatten i en kastrull. 2. Låt stå över natten. 3. Koka upp blandningen och ta av kastrullen från spisen. 4. Tillsätt en del Saltå kvarn havrekross. 5. Tillsätt två delar Kungsörnen vetekli och rör om allt väl. 6. Låt stå i 15-20 min och svalna under lock med en handduk kring. Ett mått/del=0,5 dl. Serveras med färsk frukt, eller fruktkompott med någon typ av mjölk.