Om något är bra att äta eller dricka kan i många fall inte besvarar med ett kategoriskt ja eller nej. Det beror helt enkelt på hur mycket man får i sig och en rad andra faktorer.

Ur dagens miljöperspektiv är inte den stora konsumtionen av mjölk vi har i världen så bra då den bidrar till utsläpp av växthusgaser. Detta dels via kossorna i sig, och den metan som bidas i deras magar, men också all transport av mjölken från bonden (eller produktionsenheten) till mejeriet och därifrån till butikerna.

Men när det gäller näringsvärdet av mjölk så är det mycket bra och mjölk är nyttigt, och då främst för växande barn. Mjölk innehåller bra protein, kolhydrater, fett, vitaminer och mineraler. Den naturliga opastöriserade mjölken, som fanns förr, anses av en del som ännu bättre. Med i det samhälle vi har idag måste dock mjölken pastöriseras så att inte skadliga bakterier sprids.

Vuxna behöver egentligen inte dricka mjölk då de enklare kan få i sig de näringsämnen de behöver från andra källor. En del har också problem med mjölksockret, laktosen, då produktionen av enzymet laktas ofta minskar hos en del när man blir vuxen. Det är dock en dosfråga och lite mjölk tål de flesta då det inte är frågan om någon allergisk reaktion. Men allergi för laktos finns inte. Däremot finns de personer som inte tål för mycket galaktos, en av de två sockerarter laktor består av. Den andra är glukos. Sjukdomen kallas galaktosemi. Lär mer här.

Vuxna mår oftast bra av syrade mjölkprodukter såsom olika typer av fil och yoghurt. Dels innehåller de mjölksyrebakterier som är viktiga för tarmhälsan och så har de lägre nivå av mjölksocker då bakterierna utnyttjar sockret för att producera just mjölksyra.

För den som inte tål vanlig komjölk eller av andra anledningar inte vill dricka den finns det idag många andra alternativ. Näringsmässigt är sojamjölken den bästa och därefter havremjölk. Dessa är också berikade med D-vitamin och B12, så de är extra bra för veganer och vegetarianer. Deras miljöpåverkan är också mindre än för komjölken.