Vad är friluftsliv

Friluftsliv, definieras som vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling. Friluftsliv sätter naturupplevelsen i fokus och kan vara både ett mål i sig och ett medel att uppnå andra syften.

Friluftsliv och hälsa hör ihop

Kombinationen av utmaning för kroppen och ro för själen är friluftslivets stora fördel för hälsan. Friluftslivet kan på många sätt leda till personlig utveckling genom att människor utmanas både fysiskt och mentalt. Med rätt kunskap kan friluftslivet bli återhämtning och livsglädje i en naturligt avstressande miljö.

Allemansrätten

Allemansrätten, eller ska vi kalla det för allemans-skyldigheten, är något unikt som vi skall vara glada och tacksamma över. Den ger oss friheten att vistas ute i naturen utan detaljerade regler. Med förnuft, försiktighet och miljömedvetenhet är vi välkomna ut i naturen nästan var och när som helst. Eftersom all mark i Sverige ägs av någon, är du alltid på någons mark när du rör dig i naturen. Du använder dig därför av allemansrätten när du promenerar, paddlar kajak, plockar bär eller bara sitter på en sten och tänker.

Begreppet allemansrätt uppstod på 1940-talet, då en utredning gjordes för att underlätta för folk i tätorter att komma ut i naturen. Allemansrätten har dock rötter i medeltiden då man hade rätt att valla djur i skogen, plocka bär, svamp och nötter för egen konsumtion.

Allemansrätten är naturligtvis en frihet under ansvar. Det är en unik möjlighet att röra oss fritt i naturen. Med rätten följer också krav på hänsyn och varsamhet – mot natur och djurliv, mot markägare och mot andra människor i naturen. Naturvårdsverket sammanfattar allemansrätten i orden ”Inte störa – inte förstöra”.

Allemansrätten är inskriven i en av Sveriges fyra grundlagar, men den är ingen lag och det finns heller ingen lag som exakt definierar allemansrätten. Däremot omges allemansrätten av lagar som sätter gränser för vad som är tillåtet. Detta gör att det inte alltid går att ge exakta besked om vad som är tillåtet att göra i naturen.

Allemansrätten kan tolkas i domstol, men rättsfallen som rör allemansrätten är få.

Allemansrätten gäller i Sverige, liksom i Norge och Finland, inte bara för den enskilde utan också för organisationer och skolor. Olika grupper kan dra nytta av allemansrätten i sin verksamhet, även om allemansrätten i grunden bara gäller för enskilda individer. Det är viktigt att den som arrangerar organiserade aktiviteter på annans mark skaffar sig nödvändig kunskap om allemansrätten och genomför skydds- och försiktighetsåtgärder för att undvika skador på naturen och alltid samråder med berörda markägare

Begränsningar
Det förändrade friluftslivet med exempelvis fler hästar, motorfordon och organiserade aktiviteter i naturen, ställer nya krav på allemansrätten. Det är till exempel inte helt självklart hur mycket friluftsaktiviteter – och därmed risk för slitage och skador. En markägare ska behöva tåla med hänvisning till allemansrätten. Därför finns det vissa begränsningar i allemansrätten som är viktiga att känna till.

Begränsningar av hela områden
I skyddade områden, som nationalparker och naturreservat, finns särskilda bestämmelser för att bevara viktiga natur- och kulturvärden. Bestämmelserna kan innebära att allemansrätten är begränsad, men ibland också utökad.

Läs mer om nationalparker, naturreservat, naturminnen, djur- och växtskyddsområden, kulturminnen och strandskyddsområden på Naturvårdsverkets hemsida. Ta reda på vad som gäller i ditt närområde och i de marker du vill vistas i.

Att göra upp eld

  • Du får elda om det inte medför brandfara.
  • Släck elden väl.
  • Elda inte på klipphällar. De har slipats lena och runda genom årtusenden men spricker lätt av värmen från elden.
  • Vid torka kan allmänt eldningsförbud gälla. Kontakta den lokala räddningstjänsten för aktuell information.
  • Räddningstjänsten har en uppmaning att du inte ska elda i öppen eld efter mörkrets inbrott. Om någon skulle tro att din eld är en okontrollerad brand och därför larma 112 så måste brandkåren rycka ut. Ta därför som vana att kontakta räddningstjänsten om du tror att det skulle kunna bli problem.

Att bada och färdas med båt
Du får bada, förtöja båten och tillfälligt gå i land om det ej är på annans tomt och om det inte är skyddsområde.
Du får paddla, ro, segla eller köra motorbåt på annans vatten om det inte är skyddsområde. Särskild hänsyn krävs av motorbåtsförare.

Att plocka bär, blommor m.m.
Du får plocka vilda bär, svamp, örter och blommor som inte är fridlysta. Regeringen beslutar om fridlysning av en växtart (eller djurart) och beslutet kan gälla i hela landet, i ett enskilt län eller i en del av ett län.
Du får inte plocka från växande träd och buskar eller delar av dessa. Vill du gärna plocka från växande träd och buskar ska du kontakta markägaren och fråga om det går bra. Det kan gälla exempelvis blad, sav, kåda, knoppar och skott. Särskilda regler gäller i nationalparker och naturreservat. Vad som gäller framgår av informationsfoldrar och anslagstavlor i anslutning till de olika områdena. Du kan även vända dig till kommunen eller länsstyrelsen för besked.

Att ta med hund
Om du har hund med i naturen ska den hållas kopplad från 1 mars till 20 augusti. Under övrig tid på året ska du ha hunden under mycket god uppsikt så att den inte kan skada vilda djur.

Djur
Att vistas i naturen innebär att vi kommer in i djurens och växternas hem. Att vara gäst hos någon brukar innebära att man får rätta sig efter deras liv. En bra regel då det gäller djurlivet är att låta alla djur få leva utan inverkan från oss människor.
Alla ormar och ödlor i Sverige är fridlysta vilket beror på att de förföljts över stora delar av Europa och försvunnit från många trakter. Fridlysningen betyder att ormar inte får dödas eller skadas. Man får heller inte ge sig på äggen. Undantag huggorm får infångas och i första hand flyttas om den är på tomtmark. Läs om första hjälpen vid huggormsbett på Vårdguidens hemsida.

Alla groddjur (groda, padda och salamander) är fridlysta. Fridlysningen gäller även grodrom, med undantaget att rom får tas hem och studeras i pedagogiskt syfte, av exempelvis skolor och daghem. Dock måste de utväxta ynglen sedan släppas tillbaka till det vatten där rommen hämtades.

Du får normalt sett inte fiska utan fiskekort, men längs Sveriges kust och i de fem största sjöarna är det fritt fiske med handredskap.

Du får inte jaga utan tillstånd.

Du får inte ta fågelbon eller fågelägg.

Städa alltid efter dig
Varje år slängs drygt 9000 ton skräp på marken i Sverige. Det skadar både växt- och djurliv. Hundratals fåglar och däggdjur dör varje år när de fastnar i skräp. Andra kvävs eller förgiftas när de misstar skräp för mat. Dessutom finns det ekonomiska och sociala problem med nedskräpningen eftersom den är både kostsam och skapar otrivsel.

En god regel är att den som kommer efter dig inte ska kunna se att du varit där. Det innebär att sopa igen alla spår. Det kan exempelvis vara att alltid ta med skräpet hem, gräva ner lättkomposterade matrester, fylla igen gropar, ta bort aska och lägga tillbaka stenar. Om det finns soptunna och den är full vid någon rastplats får du inte ställa skräpet utanför. Gör det till en vana att alltid ta med dig skräpet hem för sortering och återvinning.

Läs vår broschyr “Må bra med allemansrätten” som du också kan ladda ner.