Den samlade forskningen de senaste dryga hundra åren visar tydligt att kost och livsstil är anledningen till majoriteten av våra sjukdomar. Då inte bara cancer, diabetes, hjärt- och lungsjukdom, utan också motståndskraften mot infektioner och vårt mentala välmående.

Grundorsaken är ett stillasittande och stressigt liv, där kosten till största delen består av raffinerade färdiglagade produkter med lågt innehåll av fibrer, vitaminer, mineraler, antioxidanter och nyttiga fetter. Till det kommer rökning och alkohol, men också överkonsumtion av koffein och socker som ett sätt att klara dagen då vi känner oss trötta och slitna.

Våra ”vällevnadssjukdomar” skulle mer eller mindre kunna utrotas om vi kan få människor att ändra sina levnadsvanor. Beviset finns också hos många ”naturfolk” där dessa sjukdomar aldrig funnits innan de anammade den moderna livsföringen.

Till vad ska vi använda samhällets resurser

Men istället för att sprida kunskapen kring hur man förebygger sjukdom, och ge människor incitament att följa råden, så går samhällets resurser nästan uteslutande till att stötta dem som forskar på att ta fram läkemedel eller produkter med syfte att upptäcka, lindra eller bota redan manifesterad sjukdom.

Tyvärr verkar vi vara fast i det medikaliserade samhället där det är marknadskrafterna som styr – låt människor leva som de vill, och blir någon sjuk så tar samhället hand om dem. På så viss har en jättemarknad skapats för läkemedelsindustrin med sina kolesterolsänkare, blodtryckssänkare, magsyrahämmare och antidepressiva mediciner – för att inte tala om vacciner nu i coronatider. Och livsmedelsindustrin kan fortsätta att tillsätta socker, salt, raffinerat mjöl och mindre bra fetter till sina produkter med motivet att det är det människorna vill ha för att det smakar bättre.

Visst ska människor få leva som de vill, men man måste ta bort ögonbindeln så man lättare kan se vart det kan leda. Ingen skulle hoppa från en trampolin om de visste att bassängen var tom och att man skulle landa på betongbotten. Vad som är svårt att inse är att vattnet hela tiden läcker ut från bassängen beroende på olika faktorer, och till slut att den är tom.

Kan vi minska sjukvårdens kostnader

Genom att uppmuntra en hälsosam livsstil i vardagen, utan tvång och pekpinnar som skapar skuldkänslor, kan vi säkert minska sjukligheten i samhället och dödstalen i hjärt-kärlsjukdomar, cancer och diabetes med över 50 %. Det skulle också drastiskt minska kostnaden för sjukvården och därmed kunna fokusera där den egentligen gör störst nytta, dvs att ta hand om akuta livshotande tillstånd.

Vi har en Folkhälsomyndighet som borde sköta detta, men det har alltid varit en förlängd arm, sedan den bildades 2014 av det tidigare Smittskyddsinstitutet. Det har blivit ännu tydligare det senaste halvåret. Men man bygger inte folkhälsa genom fysisk distansering och vaccin. Man gör det genom att ge människor de livsbetingelser de är skapta för – en kost som ger alla de näringsämnen vi behöver, daglig fysisk aktivitet, helst ute i naturen, och social samvaro och avkoppling.

På så vis får vi ett naturligt skydd mot de flesta vällevnadssjukdomar – och minskar även följderna om vi skulle bli infekterade av bakterier och virus som exempelvis covid-19. Att en välnärd och fysiskt stark människa har mindre risk att drabbas av infektioner är ju också känt sedan lång tid tillbaka.  

Förhoppningsvis kommer det medikaliserade samhället bara att vara en parentes i vår historia. Någon gång måste förnuftet segra – förebygga är bättre än att bota! Det kan dock ta 10, 20, 50 år eller längre tid.

Debattartikel publicerad i Vestmanlands Läns Tidning av
Pehr-Johan Fager
Ordförande i Riksförbundet Hälsofrämjandet, grundat 1940