Maten har en grundläggande betydelse för hälsan, det vi äter är inte bara bränsle som håller oss igång utan kroppens celler förnyas ständigt och det vi väljer att stoppa i munnen utgör också byggmaterialet i den processen. Vi blir alltså bokstavligen vad vi äter och det är upp till var och en att välja vad den vill bestå av.

Kosten påverkar inte bara den fysiska hälsan utan har även stor inverkan på vår mentala hälsa och vårt  känsloliv.  Men det är inte lätt att fatta medvetna beslut utan kunskap, Hälsofrämjandet verkar för att sprida information så att fler kan förstå vilka möjligheter det finns att påverka den egna hälsan och det egna måendet genom vad vi väljer att äta.

En stor del av Hälsofrämjandets arbete går ut på att informera om kostens roll för hälsan, att bidra till ett ökat medvetande och inspirera fler att välja en hälsosam livsstil. En miljövänlig livsstil med mycket grönt på tallriken gynnar både klimatet och hälsan. Kosten är en av de viktigaste faktorerna för att hålla sig frisk. Hälsofrämjandets grundare Are Waerland förespråkade redan på sin tid en laktovegetarisk kost och varnade dessutom tidigt för det han kallade de tre vita gifterna, socker, salt och vitt mjöl.

Laktovegetarisk kost med stort inslag av råkost

Idag finns det många olika uppfattningar om vilken kost som är bäst för hälsan. Vad som är rätt är delvis individuellt och kan variera över tiden. Detta beroende på metabol status och tarmhälsan.

Efter mer än 30 år av studier och livsföringsexperiment kom vår grundare Are Waerland fram till att ett kostsystem som bygger på laktovegetarisk kost med stort inslag av råkost är det optimala för ett hälsosamt aktivt liv.

Det var en kost som gjorde att han fick en energi och hälsa utöver det få upplevt, och som hjälpt 100 000 tals personer till ett friskare liv. Are Waerland beskrev sina tankar första gången 1934 i boken In the Cauldron of Disease (I sjukdomarnas häxkittel) och sedan i 50-talet böcker och otaliga artiklar och föredrag.

Den laktovegetariska kosten är rik på alla essentiella aminosyror, vitaminer, mineraler och bioaktiva ämnen som behövs för optimal cellfunktion, vilket är grunden för vår hälsa. Men den är också rik på fibrer och andra ämnen som behövs för tarmhälsan och det viktiga samspelet mellan oss och vår mikrobiota.

Råkost, kruska* och potatis var några av de viktiga ingredienserna i kosten enligt Are Waerland. Men också syrade mjölkprodukter och rågbröd med ost och rå lök. Läs mer om detta under vanliga frågor.

* Orginalreceptet i modern tappning för en person. 1. Blötlägg 1 mått russin i fyra delar vatten i en kastrull. 2. Låt stå över natten. 3. Koka upp blandningen och ta av kastrullen från spisen. 4. Tillsätt 1 del Saltå kvarn harekross. 5. Tillsätt 2 delar Kungsörnen vetekli och rör om allt väl. 6. Låt stå i 15-20 min och svalna under lock med en handduk kring. 1 mått/del=0,5 dl. Serveras med färsk frukt, eller fruktkompott med någon typ av mjölk.

Naturens skafferi  – ätliga växter i skog och mark

Att plocka mat ute i naturen är skoj, spännande, billigt och klimatsmart. Det finns många växter som är goda och nyttiga medan andra smakar illa eller till och med är giftiga. Därför är det bra att bara plocka sådant som du känner till och är säker på.

Det är bra att tänka på att allemansrätten är till för att alla ska få njuta av naturen men även för att skydda naturen. Ta alltid hänsyn till mängd och växtplats. Är du det minsta fundersam så ring till markägaren och berätta vad du vill göra, så får du klara besked. Här följer beskrivning av några växter som du kan plocka, men det finns många fler växter i naturen som är goda att äta.

Örter
Örter är växter som inte har vedartad stam. Det finns många örter som är ätbara och en del är smakrika och goda. De flesta brukar rensas bort som ogräs i våra trädgårdar. Generellt kan sägas att ju mer mörkgrönt blad, desto mer vitaminer och mineraler.
Kirskål Aegopodium podagraria L är ett av våra vanligaste trädgårdsogräs. Späda blad från kirskål är goda i sallader men även tillagade i soppor, stuvningar och gratänger.
Maskrosor Taraxacum har ett stort antal olika arter i Sverige. Alla går att äta men har olika smak. En del är väldigt beska. Alla delar på maskrosen går att äta. Bladen som sallad, knoppar kan stekas eller kokas. Kronbladen i sallad och som vacker färg i all typ av maträtter. Roten kan användas som rotsak. Maskros ansågs förr ha magstärkande egenskaper. Och användes mot många olika matsmältningsbesvär. Läs mer om maskrosor dess “helande” egenskaper här.
Nate (våtarv) Stellaria media är en ettårig ört med breda, saftigt gröna blad och små vita blommor. Den bildar långa revor och är ett snabbväxande ogräs. Bladen, stjälken och de små vita blommorna är goda och friska i smaken, används som sallad.
Nässlor Urtica dioica har brännhår på stjälk och blad, vilka förstörs när örten kokas eller mals sönder. Späda blad och toppskott av nässla kan användas som spenat till soppor, gratänger och stuvningar. Nässelblad, liksom andra mörkt gröna blad, är mycket näringsrika. Främst har de använts som järntillskott. Örten innehåller nitrat så soppa på nässlor, liksom på spenat, ska inte ges till barn under ett år.
Penningört Thlaspi arvense är ettårig och kan bli upp till en halv meter hög. Stjälkarna är upprätta, ofta greniga, blommorna är små vita. Bladen smakar som lök och kan användas i all matlagning.

Blommor i maten
Blommor används främst för att få vackra färger i sallader och desserter. Några anses enligt folktradition ha svagt medicinska egenskaper och har använts som te eller dekokt för olika krämpor. Blommor innehåller, liksom färggranna grönsaker, en hel del vitaminer och mineraler. Tänk på att bara plocka blommor där det finns gott om dem. Och kontrollera att de inte är fridlysta. Plocka bara blommor som du är säker på!
Gullviva Primula veris är en flerårig ört med en bladrosett på marken och cirka två decimeter hög blomstängel med gula blommor. Kronbladen har svag smak av nektar, goda i sallad och desserter
Kamomill Chamomilla recutita är en ettårig, aromatiskt doftande ört som kan bli upp till fyra decimeter hög. Den har vita strålblommor, som är mer eller mindre nedåtböjda. Blomman används som te, det anses ha milt rogivande effekt på sinne och mage. Obs! Kamomill har flera blommor som den kan förväxlas med.
Nyponros Rosa dumalis Bechst är en storväxt buske som kan bli upp till tre meter hög. Den växer i skogsbryn och hagar, eller i igenväxande ängsmark. Nyponen kan efter beredning ätas eller användas till soppa. Alla rosenbuskars blommor och knoppar är utsökta som te, som smakbrytning i sallad, marmelad och desserter.
Rödklöver Trifolium pratense L är en flerårig ört som kan bli upp till fem decimeter hög. Blommorna har en svagt söt smak, även bladen är goda att äta i sallad.

Bär
Våra vanliga bär är goda och innehåller mängder med vitaminer och mineraler. Hallon, blåbär, smultron, lingon och hjortron är goda som de är till frukost eller i desserter. Vilt växande rönnbär och nypon får du också plocka men de behöver oftast tillredas för att vi ska kunna njuta av dem.

Svamp
Det finns många goda och smakrika svampar i vår natur. Att gå en svampkurs är väl investerad tid. Några svampar är väldigt giftiga så chansa aldrig på att äta en svamp som du inte är riktigt säker på. Ät aldrig svampar som är vita med vita skivor eller bruna med bruna skivor.

Alger
Att plocka undervattensgrönsaker är roligt men lite omständligt. De flesta av Sveriges ätliga alger växer på västkusten. Alger innehåller alla mineraler och en hel del vitaminer. Det är dock osäkert hur mycket av näringen vi kan ta upp. Plocka alger ur friska vatten och undvik platser med algblomning och de som finns i närheten av avlopp och hamnar. Plocka där du vet att vattnet är rent och i rörelse.
Knöltång Ascophyllum nodosum är en brunalg som är lätt att känna igen med sina luftblåsor längs med grenarna. De yttersta spetsskotten ca 10–15 cm är yngst och mörast. Koka i minst 20 minuter. God i soppor och grytor.
Tarmtång Enteromorpha intestinalis är en ljusgrön ettårig alg. God att äta färsk.

Här kan du läsa mer om naturens egna råvaror https://www.skogsskafferiet.se/