När du fryser utan att huttra aktiverar och ökar du den bruna fettvävnaden, som har till uppgift att omvandla energi till värme. Du värms med andra ord upp inifrån. "Man ska frysa in vintern och svettas in sommaren", säger professor Fredrik Nyström som forskat i hur kyla påverkar ämnesomsättningen.
Genom att regelbundet utsätta kroppen för kyla kan vi lära den att själv alstra värme och öka ämnesomsättningen. 2010 presenterade Fredrik Nyström sin studie om hur kyla påverkar ämnesomsättningen i tidsskriften Nutrition and metabolism.
– Vi var de första som verkligen visade, i ett korrekt upplägg, att man kan förändra sin metabolism genom att frysa och att det är kopplat till att mängden brun fettvävnad har ökat, säger Fredrik Nyström, professor och överläkare i internmedicin vid Linköpings universitet.
Läkarkåren trodde länge att det bara var barn som hade brun fettvävnad, men för cirka 15 år sedan kom nya rön som visade att även vuxna har det bruna fettet. Utifrån det satte Fredrik Nyström igång med sin studie.
– Man blir antagligen smalare om man har mer brun fettväv och tjockare om man har mindre. Men det har man inte visat i bra vetenskapliga studier.
Samtidigt är det svårare att kyla ner kroppen när man är tjock eftersom fettväven isolerar.
– Teorin är att de som är smala får mer brun fettväv när de fryser och sen minskar den när man blir tjock. Vad som kom först, hönan eller ägget, vet man inte exakt.
När den bruna fettvävnaden – som framför allt sitter uppblandad med den vita fettvävnaden vid nyckelbenet och centralt i kroppen kring stora blodkärl – är aktiv ökar ämnesomsättningen i kroppen och fettsyrorna från det vita fettet förbränns och det skapar värme som värmer upp blodet i kroppen.
Nyströms forskning visar att den som fryser en timme om dagen kan öka volymen av den bruna fettvävnaden. Men egentligen tror han inte att det behövs så lång tid och så kraftig nedkylning.
– Vi vågade inte chansa på mindre eftersom det var en dyr och svår studie som jag inte ville skulle falla på att vi satsade på för lite kyla.
Vill du själv börja frysa en stund varje dag behöver du kanske inte börja med en timme, utan kan börja med kortare tid.
– Man kan också nöja sig med att vinterbada. Många som kallbadar berättar hur de blir bättre och bättre på att tåla kylan och stannar längre och längre i vattnet. Det talar starkt för att de blivit bättre på att utveckla brun fettvävnad.
De som höll sig varma sänkte sin ämnesomsättning
Fredrik Nyström och hans forskarkollegor rekryterade 26 personer till sin studie. Tolv personer fick hålla sig varma medan 14 personer skulle frysa en timme om dagen i totalt sex veckor. Mängden brun fettvävnad mättes via magnetröntgen före och efter. De som frös lärde kroppen att hålla och alstra värme på egen hand, och ökade sin metabolism. Gruppen som skulle hålla sig extra varm under de sex veckorna hade i stället sänkt sin ämnesomsättning.
Hur kallt behöver det vara?
– Det räcker att man sänker inomhustemperaturen till 17 grader för att få igång den bruna fettvävnaden, men det förutsätter också att man har väldigt lite kläder på sig. Efter en halvtimme börjar man bli väldigt kall om man sitter i bara kallingarna.
För att dra nytta av effekterna behöver man träna upp och aktivera den bruna fettvävnaden.
– Vi testade bara att personerna skulle frysa ordentligt och provade inte ut minsta möjliga kyla. Snarare tog vi i ganska ordentligt eftersom de skulle frysa i en timme om dagen. Det blev ganska extremt för en del mot slutet av studien.
I takt med att de blev mer toleranta ökade de kylan. En del slutade bokstavligen i kalsongerna på balkongen och en blev filmad av tv när han cyklade i kortbyxor under ett inslag om studien.
Riktigt så extremt behöver man inte dra det. Du skulle till exempel kontinuerligt kunna ha det svalt i rummet och inte bara under den halvtimmen till timmen som du går in för att frysa i bara underkläderna. Du kan antagligen få god effekt genom att se till att inte klä dig för varmt i allmänhet och successivt vänja dig vid mer och mer kyla och på så vis öka mängden brun fettvävnad
– Man ska frysa utan att huttra om man vill dra igång den bruna fettvävnaden. Det tydligaste tecknet när man börjar frysa är man huttrar, men det är kontraproduktivt i det här sammanhanget, för då skapar man värme. Det är en slags fysisk aktivitet som inte leder någonstans, men muskelarbetet ger ökad värmeproduktion.
När kroppen använder brun fettvävnad kallas det medicinskt för non-shivering thermogenesis, alltså icke-huttrande värmeskapande.
Om du hade alla medel tillgängliga, hur skulle du då ta vidare den här studien?
– Kaffe hade varit kul att lägga till, som också ökar metabolismen en del. Snyggast hade varit att ha ett metabolt rum där studiepersonerna får vara några dygn. Där kan man mäta koldioxid, syrgasupptagning, exakt hur mycket energi de förbrukar och man kan studera vad som händer med metabolismen. Med ett sådant rum kunde vi också testa det som andra har visat, att det räcker med så svalt som 17 grader för att dra igång brun fettvävnad.
Uppmaningarna om att sänka värmen hemma på grund av elsituatitonen i samhället kanske alltså är en bra sak för folkhälsan?
– Det är en win-win-situation. Jag kan sänka min inomhustemperatur till 17 grader och skapa min egen värme i kroppen. Vilka energibesparingar vi kan göra när energin används på rätt plats – man får värma upp sig själv genom att elda upp sina fettsyror.
Kallbadar du?
– Inte i november för jag tycker inte om att frysa länge, men på sommaren är det sju, åtta grader i vattnet vid mitt sommarställe i ytterskärgården och när jag är där badar jag varje dag.
Forskar på livsstil
Nu för tiden har Fredrik Nyström gått tillbaka till att forska kring högt blodtryck och riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar som han började sin karriär med. Han träffar också framför allt diabetespatienter och hösten 2021 släppte han boken Radikalt lagom – så lever du långt och lyckligt utan att träna, banta och stressa dig till döds. Lagommetodens budskap är att det går att leva hälsosamt utan att göra hälsa till sitt enda livsstilsintresse. Vägen dit går genom att vara lagom – det handlar om lagom mycket träning, lagom mycket mat med lite kolhydrater och lagom mycket vin. Till stöd har Fredrik 150 vetenskapliga referenser.
”Det är vår märkliga samtid som lurat oss att det goda livet inte skulle vara förenligt med god hälsa”, skriver han i boken.
En del hälsoråd som florerar i samhället tycker han är direkt skadliga för många.
– Många av mina patienter, som ofta är överviktiga och har diabetes, mår dåligt av att inte lyckas med alla kraven som ställs på att träna och äta lågfettkost. De har försökt banta massor av gånger och mår ännu sämre när de inte klarar av sina "10 000 steg om dagen" Jag tycker det skapar oro och olycklighet.
– Bantning och lågfettkost med mycket motion har inte alls bevisats göra att man lever längre och friskare. Dessutom kan hård träning ge förmaksflimmer. Träna bara lagom, så mycket som du vill och känner för. Men frys gärna lite då och då, det är mera riskfritt, säger Fredrik Nyström och lägger till:
– Man ska frysa in vintern och svettas in sommaren. Det är ett fint gammalt talesätt.
Artikeln har tidigare publicerats i Hälsofrämjandets medlemstidning Hela Hälsan, nr 4/2022.
