Fett har varit ett laddat ämne sedan 1950-talet. Men hur ligger det till? Varför behöver vi äta fett egentligen, och vad är det som är skadligt?
Fett ur ett hälsoperspektiv har debatterats mycket sedan den amerikanska fysiologen Ancel Keys kunde visa på ett samband mellan hjärtkärlsjukdom och intag av mättat fett på 1950-talet. Det ledde senare fram till en ”fettskräck” över hela den industrialiserade världen, som förmodligen gjort mer ont än gott.
Likt kolhydrater och protein är fett ett av de tre makronäringsämnen som alla behöver, och som vi får i oss så fort vi äter något. Vi behöver dem både som energigivare och byggstenar i kroppen. Fett är inte ett ämne utan en rad olika ämnen med lite olika kemisk struktur och funktion. Precis som protein och kolhydrater.
Det som ytligt sätt kännetecknar fett är att det inte går att lösa i vatten. Våra cellmembran består därför till stor del av lite olika fett.
Fett är ju också det som lägger sig runt midja och våra inre organ, men ibland också i våra artärer, och kan då orsaka hjärtkärlsjukdomar. Man pratar då om att det beror på för höga nivåer av kolesterol, ett ämne som räknas till fett, men som egentligen har en helt annan kemisk struktur än det fett som lagras runt midjan, vilket utgörs av så kallat mättat fett.
Mättat fett är något vi både kan få i oss via kosten och själv kan bilda i kroppen. Det har varit en viktig överlevnadsfunktion då fett kan lagras i våra fettceller och därmed utgöra en energireserv under perioder av brist på föda. Alla däggdjur har den förmågan. Kanske mest känd är björnen som äter upp sig på höstens bär för att kunna klara vinterdvalan.
Björnen omvandlar då bärens socker till fett likt oss människor om vi äter mer socker än vad vi gör av med. Men det mättade fettet du får i dig via kosten kan också lagras i våra fettceller. Och samma sak gäller faktiskt om du äter för mycket protein, eller andra kolhydrater än socker.
Vissa har en förmåga att lagra fett lättare än andra. Det behöver i sig inte vara något problem på kort sikt, men med konstant för högt kaloriintag leder det till övervikt och fetma – riskfaktorer för en rad sjukdomar.
Omättat- eller fleromättat fett har en annan funktion än att utgöra lagring av energi i fettcellerna och är viktiga att vi får i oss för att hjärnan och nerverna ska fungera. Men de är också viktiga för ett väl fungerande immunsystem och för att minska risken för högt blocktryck. Det gäller då de essentiella omega-3-fettsyrorna DHA och EPA som produceras av alger i havet och sedan ackumuleras i feta fiskar. I växtriket finns dock ALA som människan kan omvandla det till DHA och EPA. Av någon anledning är inte läkarvetenskapen helt enig om det trots att studier visar att enbart intag av ALA inte leder till brist på DHA eller EPA.
Det finns också omega-6-fettsyror som kommer från växtriket. Viktigt är att ha en balans mellan intaget av omega-3 och omega-6. Man bör inte ha mer än fyra gånger omega-6 än omega-3, då det annars kan bidra till ökad inflammation i kroppen. Dagen kost ger tyvärr ofta 10-20 gånger så mycket omega-6. Processad snabbmat innehåller ofta mycket omega-6.
Det finns en rad andra fettsyror som också ingår i vår kost, såsom omega-9, medellånga fettsyror och kolesterol. För att inte tala om kortkedjiga fettsyror, som produceras av vissa tarmbakterier, och som våra tarmepitelceller använder som näring. Men våra övriga celler i kan också utnyttja dem.
Kolesterol är intressant i fettdebatten då många svenskar äter statiner för att sänka nivån av just kolesterol i blodet. Det var det som läkarvetenskapen kom fram till var den viktigaste åtgärden för att minska risken för hjärtkärlsjukdomar då man såg ett samband mellan högt intag av fett och kolesterol i blodet. Det här är alltså en fortsättning på vad Ancel Keys visade.
Statiner gör så att den egna produktionen av kolesterol minskar, vilket ger lägre nivå i blodet, något man i studier kunnat visa bidragit till att dödligheten i hjärninfarkt då minskat. Problemet är bara att medellivslängden inte påverkades nämnvärt i studierna – man dog helt enkelt av något annat – men det var inget som initialt uppmärksammades.
Orsaken är att det inte bara är kolesterol som minskar med statiner utan också flera andra ämnen som är viktiga för att vi ska må bra. Kolesterol behövs för att vi ska kunna bilda D-vitamin i huden med hjälp av solens strålar. Likaså som substrat för steroidhormoner och antioxidanten Q10, som också är viktig för energiproduktionen i cellens ”kraftverk” mitokondrierna.
Men vi får ju också i oss kolesterol via kosten. Ett lite högre intag av mättat fett höjer nivån något av kolesterol i blodet. Men det mesta vi har i blodet producerar vi själva.
Det kan tilläggas att det inte är kolesterolet i sig som är problemet vid hjärtkärlsjukdom. Det är de partiklar i blodet kallade LDL som består av protein och olika fetter inklusive kolesterol, som binder in till kärlväggen och bildar plack. Och orsaken till det är att LDL skadats (oxiderats) beroende på brist på antioxidanter i blodet. Så ett alternativ till statiner är en större del växtbaserad kost riklig på antioxidanter. Det minskar risken betydligt trots förhöjda nivåer av ”skadligt kolesterol”.
Fett är nödvändigt för att vi ska må bra, men för mycket kan vara skadligt. Detta på samma sätt som för mycket av kolhydrater och protein inte är bra. Men hur skadligt beror också på vår övriga livsföring och våra gener. I alla händelser behöver vi inte vara rädda för fett om vi äter naturliga råvaror och inte överäter.
Artikeln tidigare publicerad i Hälsofrämjandets medlemstidning Hela Hälsan, nummer 1/2022.
